Bildningstillfälle om friförsamlingarnas historia i Mariehamn

Friförsamlingens sociala engagemang på Åland

Friförsamlingen på Åland är en intressant företeelse.  Den har sin bakgrund i väckelser i slutet av 1800-talet, framför allt i Svenska Missionsförbundet. Man strävade inte enbart till omvändelser av personligt slag utan gick tidigt in för engagemang i samhällsfrågor. I den relativt nygrundade staden Mariehamn fanns uppgifter hur mycket som helst. Främst var det sjömännen man vände sig till. Att ge husrum åt hjälplösa och sjuka sjömän blev en hjärtesak. Främst tänker vi på Gustava Andersson, kallad Stava-moster. Hon var en verklig kraftkvinna som förestod sjömanshemmet i decennier. Helnykterismen blev en ledstjärna för friförsamlingen.
En annan viktig uppgift blev att grunda barnhem. Det skedde år 1919 och föreståndare blev Irene Osén.  Också åldringsvården tog man sig an, och uppförde åldringsbostäder på missionskyrkans innergård. Missionshus fick man på flera håll på Åland. Gudstjänstlokalen i Mariehamn som fortfarande används uppfördes av byggmästaren K. A. Lindman redan år 1896. Söndagsskolor och annan ungdomsverksamhet blomstrade en tid.
Under efterkrigstiden har förutsättningarna för privat samhällelig insats förändrats radikalt. Nu är det samhället som alltmer måste ta över funktionerna.

Nils G. Holm